Har ägnat några dagar åt att se mig omkring i Västbo, Östbo och Mo härad. Det känns onekligen lite ovant att använda sig av häradsbeteckningarna i dessa tider då geografin av idag oftast indelas i administrativa enheterna kommuner och län. Men eftersom de gamla farvägarna ofta utmärktes med just häradets namn på sten- eller gjutjärnstavlor, vilka än idag kan ses längs de gamla häradsvägarna, blir man som vandrare påmind om vårt rikes historiska indelning i socknar, härad och landskap. Längs dessa gamla, ibland månghundraåriga handelsvägar, har åtskilliga generationer vandrat under samma sol och sommarsurr och framåt natten svalkats av dimmorna som sakta och ljudlöst lättar över ängar och betesvallar för att framåt morgontimmarna bilda den svala och livgivande daggen i gräset framför den lilla timrade backstugan invid den steniga åkertegen i detta det djupaste av småland.
Sommarnatten avlöser aftonrodnaden med ljud av fåglar och ljuskygga flyn med nattliga serenader. En av dessa är den lilla näktergalen som kan hålla på långt in på småtimmarna med sin omväxlande skönsång. En upplevelse att njuta av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar